Världens största klimatneutrala ö finns i Danmark. På tolv år har öborna ställt om sin energianvändning så radikalt att deras koldioxidavtryck inte bara är neutralt.
"I genomsnitt släpper varje dansk ut 10 ton koldioxid per år men vi på Samsø står på minus 3,7 ton per person och år", säger Søren Hermansen på Samsø Energiselskab.
1997 utlyste danska staten en tävling om vilken av landets öar som skulle utses till Danmarks mest hållbara energiö. Man kom fram till att Samsø var mest utvecklingsbar. De första åren var många öbor ovetande om utnämningen, men med åren har entusiasterna fått med sig en stor del av de fast boende.
Arbetsgruppen Samsø Energiselskab definierade tre huvudmål där fossilt bränsle skulle ersättas med förnybar energi: värme, el och transport.
Den första åtgärden var att bygga elva landbaserade vindkraftverk på 1 megawatt var. Två år senare kunde de resas ochproducerar nu drygt 90 procent av öns elförbrukning.
2003 tillkom tio havsbaserade vindmöllor à 2,3 megawatt. Mycket av den el de genererar exporteras till fastlandet och kompenserar för Samsøbornas bil-, buss- och båttransporter till hela 140 procent.
Husen i de större samhällena värms med fjärrvärme från tre halmeldade fjärrvärmeverk och ett fliseldat verk kombinerat med 2 500 kvadratmeter solfångare. De stod klara 2004. Till dessa kunde privatpersoner ansluta sig för endast 100 danska kronor.
I dag är 1 000 hushåll, drygt 60 procent, inkopplade. Mellan 300 och 400 bostäder utanför fjärrvärmens räckvidd använder flispannor, värmepumpar, ved eller solenergi.
När det gäller energiomställningen på Samsø är alla med, i varierande grad, och av olika anledningar.
"Vissa är engagerade av ideologiska skäl och har ändrat hela sin livsstil, byggt om sina hus och anpassat sina bilar. Andra har gått med av ekonomiska skäl. De ser det som en investering att äga andelar i vindkraftverk", säger Søren Hermansen.
Även de som valt att stå utanför är delaktiga indirekt genom att kommunen äger fem av de tio havsbaserade vindmöllorna som ger el till öns skolor, sjukhuset och vägbelysningen.
Två av de havsbaserade och två av de landbaserade möllorna är andelsägda och delas mellan cirka 500 hushåll. En andel kostar runt 15 000 danska kronor och ger en årlig intäkt på 3 000 kronor skattefritt. Att vara ägare och delaktig har varit en viktig drivkraft för den snabba omställningen.
Den tredje huvuddelen, transporterna, ligger nu på tur att förnyas. Bland entusiasterna finns ekobonden Erik Koch Andersen som redan är i stort sett självförsörjande. Med egna solfångare, solceller och en flispanna får han värme och el. Hans jordbruk hör till de mindre men han odlar sitt eget motorbränsle. Från en rapspress kommer olja som driver den nya traktorn.
Med några extra filter och en mindre ombyggnad med hjälp av bysmeden fungerar även bilens dieselmotor med raps.
"Vi hoppas på vätgas i framtiden, och på mer effektiva elbilar. Men bilarna, bussarna och färjorna drivs i huvudsak fortfarande av fossilt bränsle."
Varje år vallfärdar cirka 4 000 politiker, forskare och mediafolk till den lilla ön för att lära och inspireras.
Kia Roman
