Det går att bygga passivhus med samma energikrav i Sverige som i övriga Europa, även om klimatet är betydligt bistrare. Det behövs bara en effektivare klimatskärm.
"Om svenska företag utvecklar sina byggmetoder och byggkomponenter kan de bli mer konkurrenskraftiga internationellt", säger Simone Kreutzer, energiexpert på konsultföretaget Tyréns AB.
Att bygga mer energisnåla hus har blivit en nödvändighet för att världen ska uppnå de gemensamma klimatmålen. Idén bakom passivhus kommer från Norden och är inte alls ny.
"Redan den norske Nordpolsfararen Fridtjof Nansen byggde sitt fartyg Fram som ett passivhus med mycket välisolerade och täta klimatskärmar. Han upptäckte att den kamin han hade ombord var onödig och till och med i vägen", berättar Simone Kreutzer.
Passivhus i Sverige behöver mer isolering och ännu bättre komponenter än i exempelvis Tyskland, men grundtanken med passivhus är lika oavsett var i världen vi befinner oss. Det går att bygga hus med ett värmebehov under 15 kWh per kvadratmeter och år med bibehållen komfort även i Sverige.
"Passivhusprincipen är oberoende av klimatet", hävdar hon.
Länder som Finland, Danmark och Tyskland har i dag kommit längre än Sverige när det gäller att utveckla teknik för passivhus, men nu har det börjat hända mycket här också.
"I Tyskland finns ungefär 10 000 verifierade passivhus. En framgångsfaktor där är att det görs ett mer gediget förberedelsearbete. Alla inblandade, arkitekter, konsulter, fabrikanter och hantverkare, deltar och finner gemensamma lösningar.
I Sverige tenderar varje problem att lösas för sig och då uppstår problem med helheten. Det hjälper inte bara med ett bra fönsterglas om karmen släpper ut för mycket värme", säger Simone Kreutzer.
Här behövs innovativa lösningar av fönstertillverkarna och vid montering.
I Tyskland finns också framgångsrika exempel på hur gamla oattraktiva hus, motsvarande Sveriges miljonprogram, blivit attraktiva genom att byggas om till passivhus.
"Centralt i Erfurt i Thüringen fanns en stor kontorsbyggnad, dit det var svårt att hitta hyresgäster. Bland annat var det så fult att ingen ville ha det som adress. Hela fasaden revs och ersattes med prefabricerade trämoduler som fungerade som effektiva klimatskärmar. Byggnaden blev betydligt vackrare med hög inomhuskomfort och låga driftkostnader. I dag är den helt uthyrd", berättar Simone Kreuzer.
Numera är alltså passivhus inte synonymt med tråkig arkitektur. Det kan i dag vara svårt att utifrån se att ett hus klarar höga krav på låg energiförbrukning. För att det ska löna sig att bygga om befintliga byggnader till passivhus krävs att det finns ett omfattande renoveringsbehov även vid sidan av behovet av att minska energiförbrukningen.
Till och med kulturbyggnader, q-märkta hus, har i Tyskland byggs om till passivhus.
Nu ökar intresset för passivhus snabbt även i Sverige. Simone Kreutzer ordnar både passivhusstudieresor till Tyskland och kurser för olika kategorier av byggare och konsulter.
"Nytt är att vi även ordnar kurser för hantverkare. Det är viktigt att hantverkarna som arbetar med att bygga ett passivhus förstår principen och har förståelse för exempelvis lufttätheten", säger hon.
"För att bygga riktigt energieffektiva hus i Sverige i dag är det fortfarande nödvändigt att köpa komponenter från till exempel Norge, Danmark, Österrike och Tyskland. Men nu ökar intresset att lära sig mer även bland tillverkarna i Sverige, och det finns stora affärsmöjligheter för dem som utvecklar energisnåla produkter", säger Simone Kreutzer.
Hon anser också att bankerna kunde vara mer affärsmässiga i sin inställning till passivhus.
"När driftkostnaderna är lägre har låntagarna mer pengar över till räntor och amorteringar.
"Uppvärmningen av passivhus kan ske på många olika vis och är individuell med hänsyn till lokala förutsättningar och kännedom om produkter. I småhus är kompaktanläggningar eller pelletskamin, kanske i kombination med solfångare, en tänkbar lösning. Flerbostadshus eller lokaler kan ha bergvärme, markvärme eller fjärrvärme. Allt utom fossila bränslen är tänkbart. Att producera egen el med sol eller vind och bli helt oberoende är en framtidsönskan som i vissa länder redan börjas förverkligas.
Bland annat i Danmark lanseras nu så kallade plushus, där ägaren av huset kan sälja överskottsel från solkraft eller vindkraft när förutsättningarna är gynnsamma och köpa el till ett lägre pris när det behövs.
Simone Kreutzer är kritisk till att idéerna bakom passivhusen ibland krånglas till.
"Principen är så enkel att ett barn kan förstå det. Det gäller att inte släppa ut värmen", säger hon och visar en pedagogisk barnbok från Österrike.
Det kan ske på många sätt, och det är resultatet som räknas. Krångliga normer är onödiga.
Simone Kreutzer arbetar just nu själv med ett projekt i Stockholm, där en ny förskola ska byggas som passivhus.
"För att bygga energieffektivt är det nödvändigt att husen är kompakta, och det är svårt att uppnå i enplanshus. Därför planerade vi förskolan i två plan, vilket är ovanligt, bland annat av säkerhetsskäl. Men det går att hitta lösningar på allt", konstaterar hon.
Förskolan Skogslunden i Österåkers kommun ska ta emot 90 barn på 800 kvadratmeter.
"Tyréns AB:s uppdrag är att säkerställa att byggnadens energibehov klarar passivhuskriterierna inför internationell certifieringen och att se till att inneklimatet blir komfortabelt. Vi har samordnat och gett råd i alla led, arkitektur, projektering och utförande på byggarbetsplatsen. Vi ser till att minimera köldbryggor och skapa byggbara lösningar med hög lufttäthet", berättar Simone Kreutzer.
I uppdraget ingår också att skapa en pedagogisk utställning riktad mot dagisbarnen, personalen och besökare. För den nya generationen ska passivhusen vara något helt naturligt.
Lars Edqvist
